Min träning inför Öppet spår bestod av fotboll, innebandy, skolidrott, längdåkning och lite styrketräning. Jag försökte att få en så anpassad träning till Öppet spår som möjligt men det var svårt eftersom jag prioriterar fotbollen och innebandyn väldigt högt. De dagarna jag inte hade några andra träningar försökte jag trycka in en mer anpassad träning som springning eller helst längdåkning när det fanns snö. En positiv inverkan av den varierade träningen var just att den var varierad, vilket förbättrar rörlighet och smidighet i muskler och leder.

I träningsdagboken, som finns till vänster som en underrubrik, kan man se hur min träning har sätt ut de 4 sista månaderna innan loppet. I den har jag förutom dag, datum och aktivitet också skrivit in längden på träningspasset, hur ansträngande passet var (RPE-skalan) och om jag var sjuk eller inte. Morgonpulsen har jag kontrollerat slumpvist och skrivit in, också.

Morgonpulsen kontrollerade jag för att se om min hjärt kapacitet förbättrades under min träningstid. I början av träningsdagboken kan man se att morgonpulsen låg närmare 60 slag/min. I slutet var jag nere i 53 och ibland till och med 52 slag/min. Detta betyder att kroppen har förbättrat sin förmåga att ta upp och transportera syre till cellerna, vilket betyder att hjärtat inte behöver arbeta lika hårt. Ibland hamnade morgonpulsen högre än genomsnittet, vilket kan vara en symtom av överträning men en trolig orsak är en hård träning dagen före, som inte kroppen riktigt hade återhämtat sig ifrån.

Borgskalan eller RPE-skalan som den också kallas används som hjälp för bestämning av den induviduella graden av ansträngning under olika typer av fysiskt arbete. RPE står för Ratings of perceived extention, alltså upplevd ansträngning. Ansträngningen bedöms av en skala mellan 6-20 där 6 är ingen ansträngning alls och 20 den maximala ansträngningen. Jag använde skalan för att kunna styra min intensitet i träningen.

Genom min träningsdagbok kunde jag lätt se hur min kondition har förbättras, inte bara genom morgonpulsen utan tiden jag har sprungit en viss sträcka och hur ansträngande det var. Den 2 november sprang jag 3,2 km på 30 min och var extremt ansträngd (19 på RPE-skalan). Den 9 februari sprang jag 7,5 km på 38 min och låg då bara på 18 på RPE-skalan.

Så gott som alla mina träningar innehåller uppvärmning, tänjning, stretchning och ibland nedvarvning. Beroende på vilken slags träning som skall utövas anpassas självklart övningarna. Det stretchningsschema jag ofta brukar gå igenom efter en träning brukar innehålla fram- och baksida lår, vad, jumske, rumpa och dessutom mage, rygg, axlar och triseps om jag har tränat styrka eller bara använt överkroppen mycket. Om jag glömmer att stretcha efter en hård träning får jag ordentligt med träningsvärk och kan få problem med muskler och leder. Därför är det väldigt viktigt att inte glömma att stretcha.

Styrketräningen som jag körde ibland var olika hård vid olika tillfällen. Vid ett flertal tillfällen sprang och styrketränade jag med fotbollslaget och då styrketränade jag ganska hårt utan tyngder. Träningen bestod då av armhävningar, sit-ups, tålyft och benlyft. Då körde man först så många av varje övning man klarade på 30 sekunder och sedan gjorde det antalet 3 gånger till. För mig betydde det 4x50 armhävningar, 4x40 sit-ups, 4x60 tålyft och 4x30 benlyft. Efter en sådan träning är man ganska utmattad. De andra styrketräningarna i träningsdagboken är inte lika hårda.